En första hälsning från den nye föreståndaren
Domssöndagen 2018 bytte jag plats i koret i Sankt Ansgars kyrka — från att ha haft en av stolarna vid sidan som min vanliga plats till att istället höra hemma i den större stolen, sedilian, från vilken gudstjänsten leds i Sankt Ansgars kyrka. Det ansvar som den platsen medför är stort, men det är en lättnad att veta att vi har många stolar i koret i kyrkan, och det är många som tjänar den gudstjänstfirande församlingen som dess präster. Tillsammans med oss finns också män och kvinnor i alla åldrar som tar ett stort ansvar för bönen, arbetet och gemenskapen i Sankt Ansgars kyrka. Jag är mycket glad över att få vara en del av denna gemenskap!
Det är min övertygelse att Sankt Ansgar har en kallelse idag som är lika viktig som när husen med studentbostäderna och kyrkan en gång byggdes. Kanske är uppgiften ännu mer angelägen nu. Vi lever i en tid när samhället förändras i snabb takt. På många håll i vårt land trängs den kristna tron tillbaka. För nya generationer är den regelbundna kyrkogången allt mer främmande. Många kristna känner sig ensamma, och kan behöva resa långt för att fira sin gudstjänst. Mitt i denna tid lär sig unga människor på Sankt Ansgar att be och leva tillsammans. Det är en skola för livet, både för livet i tiden och i evigheten. Kanske kan också vårt sätt att leva tillsammans vara en inspiration för människor som på andra platser längtar efter att be och leva tillsammans.
I våra dagar är det angeläget för Sankt Ansgar att tydligare än tidigare arbeta med mission bland studenter. Vi finns mitt i Studentstaden i Uppsala, men för en allt större del av studenterna i vår närhet är kristen tro främmande. Jag vill därför uppmana alla som läser detta meddelandeblad att be för alla Uppsalas studenter, och att be för Sankt Ansgar och det arbete som här bedrivs. En viktig del av Sankt Ansgars kallelse är att utgöra en miljö där människor som studerar och växer i lärdom också får växa i tro. Samtidigt är Sankt Ansgars kyrka en kyrka för alla åldrar. Gemenskapen mellan olika åldersgrupper i församlingen är ett glädjeämne som jag delar med många andra.
Det arbete som bedrivs vid Sankt Ansgars stiftelse bärs helt och fullt upp av frivilligt insamlade gåvor. Jag hoppas att ni som nås av detta blad vill fortsätta att stödja Sankt Ansgars verksamhet. Varje gåva oavsett storlek gör skillnad och möjliggör stiftelsens fortsatta liv och arbete. Under åren har många människor avstått jordiska skatter för att bereda andra möjligheten att samla skatter i himlen. Tillsammans möjliggör vi för nya generationer att träda in i en uppvärmd kyrka och att under det stora krucifixet påminnas om Jesu försoningsverk för att sedan i den stora ikonen över altaret få möta hans välsignande blick.
I den bedjande kyrkans gemenskap,
Daniel Gustafsson
Studentpräst och föreståndare vid Sankt Ansgars stiftelse